Envirotainer

Jag glömmer aldrig när vi stod i Lagga Marma med två anställda och en skulle permitteras…

I Lagga Marma fanns Frigotainer, som tillverkade isolerade flygfraktscontainers av lite mindre slag inledningsvis.

Sven Kempe hade grundat företaget med en förhoppning om att de små lådorna skulle bli en stor produkt i transportindustrin, men sneglade även på flygfraktssegmentet.

Flygfraktssegmentet var kända för mindre lyckade ”cool chains”, så det var lätt att förstå visionen.

Men verksamheten hade inte utvecklats något vidare och Sven kom till mig och frågade om vi kunde göra något av det tillsammans.

Vi kom snabbt igång med många lika frågor, den största frågan var VAR FANNS kunden?

Vi hade fått nys om ett bolag i USA, San Diego, som hyrde ut kylcontainers till flygbolagen, och vi tänkte att vi borde titta lite närmare på det.

Det visade sig att ägaren, Susan Skolnik, var beredd att sälja verksamheten, så vi åkte över för att se om det var möjligt att få affären i hamn.

Vi besökta Susan och Envirotainer och konstaterade att hennes befintliga utrustning var under all kritik, fula, trasiga, smutsiga och faktiskt långt ifrån bra på att hålla en jämn temperatur under en flygresa.

Samtidigt började produktionen ta fart i fabriken, vi hade fått lite nya kunder i Japan, som ville testa våra containers. Vi började bygga större containers, som passade in i den konfigurering som flygbolagen använde, dvs RKN, osv. De skulle därför passa bra i wide body aircrafts (som var vår marknad).

Vi märkte snabbt att produktionen var lite ostrukturerad och via min kompis Håkan Ericson fick jag tag på Arne Olafsson som hade stor erfarenhet av just produktion, processer, rutiner och effektivitet.

Arne hade precis kommit hem från USA, Florida där han utbildat konsulter från hela världen i produktivitet och effektivitet, och efter ett år där var han sugen på att börja arbeta i Sverige igen.

Det skulle dock ändra sig för när vi träffades i Lagga Marma insåg jag snabbt att jag hittat vår nya VD till Envirotainer, San Diego. Han protesterade först och sa att han var nöjd med uppdraget att effektivisera produktionen i Lagga Marma.

Stig, Arne och jag landade i San Diego några dagar senare och påbörjade intensiva förhandlingar med säljaren. Efter ca en vecka var vi överens och det som kvarstod var avtalsarbetet. Avtalsarbetet tog några veckor och Arne fick tillsammans med stig ta det i mål medan jag åkte till Lagga Marma för att skruva upp produktionstakten, vi skulle nu leverera så mycket vi bara kunde till Envirotainer i USA.

Genom mina kontakter med Mr. Yazaki och Mr. Tokoyama i Japan inledes mer initierade dialoger med den japanska flygmarknaden, och det började röra sig allt fortare.

Uthyrningen i USA började ta fart när flygbolagen och ”freight forwarders” såg de nya containerna vi levererade från Sverige, vi ställde ut vår utrustning på i princip varenda ”trade show” som handlade om temperaturkänsliga varor, som grönsaker, fisk, kaffe, hummer, ostron, läkemedel, konst, osv.

Allt jobbet gav effekt, och flygbolagen runt världen började få upp ögonen för vår utrustning. Vi visade före alla andra hur temperaturkurvan såg ut under en transport, och det blev en verklig succé.

Vi noterade med hjälp av temperaturmätarna att temperaturen kunde vara ojämnt fördelad under en transport, så vi började arbeta med fläktar med batterier.

Det var många som trodde vi var helt galna som trodde att kunderna skulle byta batterier och räkna ut torr is förbrukningen för de olika transporterna. Men vi la ner väldigt mycket tid på att ta fram pedagogiska mallar för beräkning av torr is behovet för en transport, och vi fick kunderna att byta batterier före varje transport.

Allt detta arbete la grunden till det vi ser idag, ett Envirotainer som är världsledande i temperaturkänsliga transporter.

Mycket av den inledande finansieringen kom från Almi och Industrifonden. Envirotainer blev en av Industrifondens genom tiderna bästa investering. Men med den tillväxttakt vi nu inlett behövde vi mer kapital.

Någonstans 1998 lämnade Arne Envirotainer för att börja arbeta med Håkan Ericson på ASG/Danzas och även jag började titta efter en exit. Min roll har alltid varit att bygga upp bolag, och befinna mig i en tillväxtfas, och Envirotainer var på väg mot en fas där det blev mindre av affärsutveckling och mer av förvaltning.

Så här i efterhand kan vi konstatera att vi var lite för tidiga med konceptet kring kvalificerade och temperaturkontrollerade containers för att rädda välden, men så är det ofta, det handlar mycket om timing och en hel del hårt arbete men även tur.

Envirotainer säljs nu 2022 för 2,8 miljarder EUR, läs mer här från Di, och det är naturligtvis alldeles fantastiskt att ha varit med och lagt grunden till detta fantastiska företag.